CattasCanvas: Underbar dag och kväll

Mina Systrar Monika och Katja kom och hämtade mig 09:30 igår, och på instrumenpanelen i bilen satt detta fina kort.

Jag var en aning nervös vad som skulle hända under dagen såklart.

Med dessa inblandade kan man aldrig veta vad som ska hända :)

Första stoppet blev i Västerås hos en frissa, och jag fick mig en frisyr med härliga höstfärger i.

Svårt att få rätt färger på bild, men jag är så nöjd.

Frissan ville ej klippa av för mycket på min längd trots att jag sa att hon fick göra precis vad hon ville.

Ändå var det mins 10 cm som försvann på hela skallen.

Sen åkte vi vidare och hamnade i Skultuna hos Kusin Kenneth, Kerstin, Caroline, Bono och Bobby.

På vägen dit (visste ej då att vi skulle hem till kusin med familj) så höll syrrorna på och babblade om att vi skulle träffa stora hundar, och så säger Monika- men just ja, Catta du är väl lite rädd för stora hundar? Jaaa, vad för hundar svarar jag. Rottweiler, Schäfrar och Dobberman, men dom är jättesnälla.

Hahaha, där gick pulsen upp, för jag är inte helt bekväm med stora hundar.

Jag kunde inte fatta varför jag skulle träffa dessa hundar.

Och så när vi satt där i Skultuna så höll dom på och sa att dom med hundarna var försenade och kommer senare. Alltså, jag fattade ingenting.

Kerstin dukade fram så himla gott fika( och jag struntade totalt i mina nya nyttigare matvanor och åt) och den kladdkakan ni ser med ett hjärta på var helt gudomlig. Kerstin är jätteduktigt på att baka godsaker.

En brasa sprakade och det var så mysigt.

Och eftersom folket med hundarna tydligen var jätteförsenade så åkte Monika, Katja, Kerstin och Jag och kikade på outletbutikerna i Skultuna.

Så mycket fint det fanns. Ska visa en grej sen i ett annat inlägg som var otroligt bra pris på.

Sen for vi tillbaks hem till Kusin Kenneth. Och jag tänkte att jaha, det är nu jag ska få strupen avsliten av ett gäng hundar, bara gilla läget liksom.

Jag och Katja blev bjudna på en drink/grogg eller vad det kallas. "Bad Santa" och den var jättegod.

Och jag väntade och väntade på dessa jäkla hundar, hahahaha.

Och så plötsligt skulle vi åka till Västerås igen. Jag, Kenneth, Monika och Katja. Kenneth körde Monikas bil, och på vägen in babblade dom om bungyjump och allt möjligt, så mina nerver var lite ur lag om man säger så.

Bilen pakerades nånstans i City och vi gick och gick.Till slut stannade vi utanför en restaurang och jag ser namnet på restaurangen och en Italiensk flagga utanför, då blev jag helt varm i hela kroppen.

Vi var vid Restaurang Fragolino.

Ägaren Antonio som Kusin Kenneth känner sen långt tillbaks då dom jobbat ihop i den branschen kom ut och välkomnade oss in.